[caption id="attachment_19531" align="aligncenter" width="1000"] THE DRESS[/caption] Tema 2020, hållbarhet inom modeindustrin Förra fredagen var det dags årets Elle gala, temat var hållbarhet inom modeindustrin. Det kan inte ha undgått någon det senaste året att vi behöver förändra hur vi lever och konsumerar för att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen under två grader innan tvåtusentrettio. Klädindustrin släpper ut mer växthusgaser än flyget och nu växer viljan av att göra rätt för sig genom att minska produktioner och återanvända det som cirkulerar där på matknaden. För en som försökt att anamma en holistisk livsstil det senaste två decennium hoppas jag att detta inte bara är en trend. Fokus innan galan låg såklart på vad man skulle ha på sig, i år var uppmaningen att inte köpa något nytt utan att återvinna en gammal look eller hyra kvällens galaplagg. Att låna kläder är inget nytt, PR kontor, designers och show-room brukar vilja låna ut kläder till stora profiler för att deras plagg ska synas på röda mattan. Skillnaden i år var att man lånade av varandra och framförallt var öppen med det. En influensers ansvar Jag har sett det som min uppgift som influenser det senaste åren att stötta svenska märken som jobbar med mindre kollektioner och som med hjälp av design, teknologi och kreativitet hittar nya hållbara sätt att producera kläder. Märken som House of Dagmar, Apart och Avavav Firenze är bara några utav dem jag samarbetat med. Mellan tjugofem–trettiosju års ålder var jag väldigt inne på att köpa det stora modehusens kläder och jag har fortfarande kvar nästa alla utav dem. Jag älskar den kreativa kraften som ligger bakom att skapa sådana kollektioner, men på något sätt har det blivit svårare att motivera dyra utlägg på kläder. Även om det kan ses som en investering. Jag drömmer fortfarande om den där Alaia klänningen eller att äga en Hermes Birkin, men jag vet att inget av dem två kommer göra mig lyckligare. [caption id="attachment_19532" align="aligncenter" width="1000"] Mingel med Moa A[/caption] Linda Nurk odlar fram nya material När det kom till mitt val av klänning låg det mellan ovan nämnda märken och en kreativ kraft vid namn Linda Nurk. Jag har följt Linda med spänning i flera år på Instagram, där lägger hon upp och delar med sig av hennes odlingar av magiskt vackra tyger. Tygerna odlar hon precis som man gör kombucha, med levande kultur i form av scoobys. I kulturen lägger hon pressade, torkade blommor och skulpterar byster som påminner lite om hudfärgat silke. Tygerna är helt nedbrytbara, de ser ut som poesi och är vidunderligt vackra. Tanken var att jag skulle bära en sådan byst med en vintage klänning eller vida byxor, tyvärr räckte tiden inte till men jag gav mig inte! Jag älskar Lindas poetiska, nyvetenskapliga och gedigna kunskap för skrädderi och ville på något sätt visa upp det, med en klänning kan du säga mycket. Linda har jobbat med de stora som McQueen, Givenchy och Chanels Karl Lagerfeld. Tillslut bestämde jag mig för att välja från hennes arkiv, en korsettklänning i skin, öljetter och band som satt som en smäck. Jag bar ett par Tom Ford klackar från hans första kollektion för Gucci samt en Chloe baguetteväska från Stella Mccartneys tid som designer för märket. Smycken var från Akind som jag skrivit om innan HÄR. Vi fick make-up och hår av ett team på Grand Hotell, för mig som ALLTID ska vara naturlig och göra allt själv var detta en riktig ynnest, tack team Elle för det. Efter hår och make var det dags för influenser mingel på en av sviterna Grand, jag tror det var flagsviten. Öppen brasa, spiraltrappa upp på taket, bubbel från sponsorerna Moet, två kamerateam och fotografer. Med tanke på hur ofta jag står framför kameran, att jag undervisat yoga i nitton år och hur mycket jag gått ut i mina dagar är jag fortfarande lika blyg som när jag var tonåring, mingel är inte något jag är bekväm med. Efter mingel var det röda mattan, mer mingel och sen galan. [caption id="attachment_19530" align="aligncenter" width="1000"] Min midja i Lindas klänning[/caption] Mångfalden Hållbarhet var temat för galan men det som stod ut mest i år var juryns vilja att få in mer mångfald i allt från val modeller, de nominerade och vinnare i olika kategorierna. Efter att i hela mitt liv fått gissa mig fram hur smink, kläder och annat skulle passa gör det nästan ont att det tagit så lång tid att komma hit. Årets vinnare Vinnare i årets modell blev Ursula som jag känt sen jag var sjutton år och årets fotograf blev grymma Angelina Bergenwall. För två år sedan klev Angelina in i min lägenhet och fotograferade ett jobb med mig som modell för tidningen The New Renaissance, jobbet blev flersidigt med ett omslag. The Cut ( en del av New Yorker magazine ) skrev upp jobbet i sin tidning. Den sommaren jobbade jag på en mediebyrå i New York och i varje tidnings affär jag besökte kunde jag se mitt omslag pryda hyllorna. Baby steps går vi mot en ny värld, jag ser fram emot nästa års gala och hur det kommer att gå med att hållbarheten och mångfalden fram tills 2021. En annan av sponsorerna HM, har infört ett nytt pris där de uppmanar folk att bidra med hållbara idéer inom mode. Mer om galan ser du nedan och vill du fånga Linda Nurks utställning på SvenHarrys Konstmuseum se HÄR för datum. Mingel bilder HÄR. Mer om Angelina HÄR. Mer om Linda HÄR & HÄR.
